Fakta om halvfaktiskt
Vad är faktiskt i nyhetsbevakning – och vad är dess motsats?
Det är frågor som jag har ställt och besvarat i magisteruppsatsen, Den halvfaktiska bevakningen av fågelinfluensan . I uppsatsen visar jag att språket är nyckeln till att avgöra om nyhetstexter är faktiska och beskriver hur man på ett tillförlitligt sätt kan mäta det.
Mitt sätt att mäta om innehållet är halvfaktiskt ansluter sig till en definition som professor Per Ledin använder. I sin doktorsavhandling Arbetarnes är denna tidning studerar han tidningars strategier för att göra innehållet faktiskt. I avhandlingen använder han två språkvetenskapliga begrepp, fakticitet och modalitet, för att avgöra hur nyhetstexter framstår som sanna beskrivningar av verkligheten.
Ett faktiskt yttrande utmärks av att författaren avser att få läsaren att förstå att det beskriver en verklig situation eller händelse som har inträffat eller händer då texten produceras. Författaren avgör hur faktisk en text är genom sitt val av språkliga uttryck som används i texten.
Motsatsen till fakticitet heter modalitet. Med modalitet menar forskare att ett yttrande innehåller sändarsignaler som gör att sanningshalten i påståendet är mindre säker. Modalitet innebär också att sändaren markerar sin attityd. I praktiken innebär det att sändaren, det vill säga tidningen eller journalisten, kommenterar innehållet utan att använda uttryck som ”jag anser” eller ”min åsikt är”. Dessa kommentarer är inflätade i nyhetstexterna.
Sändarsignalerna i en text avslöjas av så kallade modalitetsmarkörer, vilka är ord och uttryck som återfinns i texten. Orden är manifesta, det vill säga att de står i texten och att texten inte behöver tolkas för att upptäcka dem. Modalitetsmarkörerna delas in i fyra huvudgrupper 1) spekulation 2) evaluering 3) tvång samt 4) gardering eller fråga. En beskrivning av dessa återges vid aktuell fråga.
Det modala hjälpverbet kan är ett exempel på spekulation. Det används till exempel i påståenden om att något kan komma att hända.
Så här avslöjar man att nyhetstexter innehåller sändarsignaler
En mätning av modalitet baseras på tre frågeställningar:
- Vilka modalitetsmarkörer finns i texten?
- Var i texten återfinns modalitetsmarkörer?
Det är avgörande för innehållet om modalitetsmarkörer återfinns i rubrik, ingress och bildtexter eftersom läsare/tittare/lyssnare och surfare ofta bildar sig en uppfattning om innehållet genom att enbart ta del av rubrik, ingress och bildtexter. - Gör journalisten/författaren själv modala påståenden?
Med journalistens text menas den del av texter där journalister själv står för yttranden och påståenden utan att åberopa en källa.
Ifall att svaret är nej på nedanstående frågor om modalitetsmarkörer, och ja på frågorna som kräver tolkning är texten helt faktisk.
Frågor om spekulation
Spekulation markeras till exempel av kanske , det modala hjälpverbet kan, kan i betydelsen kan antas eller kanske, förmodligen, troligen, tro och förmoda . Det modala hjälpverbet kan är ett exempel på spekulation
- Innehåller rubrik, ingress eller bildtexter spekulation?
- Innehåller ”journalistens text spekulation?
Frågor om evaluering
Evaluering markeras av värderande ord eller uttryck som värdeladdade ord, adjektiv (utom vissa, till exempel sådana som inte kompareras eller som beskriver färg), adjektivistiskt använda pronomen, värderande substantiv samt ironiskt använda citationstecken.
- Innehåller rubrik, ingress eller bildtexter evaluering?
- Innehåller ”journalistens text” evaluering?
Frågor om tvång
Tvång markeras av måste, tvungen, ska och bör när ska och bör markerar en skyldighet samt få när det markerar tillåtelse.
- Innehåller rubrik, ingress eller bildtexter tvång?
- Innehåller ”journalistens text” tvång?
Frågor om gardering eller fråga
Gardering markeras av tycks, tyckas, förefalla samt tvivla på . Fråga markeras av frågeord, omvänd ordföljd, frågetecken samt frågebisatser.
- Innehåller rubrik, ingress eller bildtexter gardering eller fråga?
- Innehåller ”journalistens text” gardering eller fråga?
Specialfallet ”täckning i texten”
I några särskilda fall kan innehåll vara ickefaktiskt utan modalitetsmarkörer.
Ett sådant fall är när rubriken saknar täckning i texten. De etiska reglerna för press, radio och tv säger att rubrik ”skall ha täckning i texten”, utan att förklara vad det betyder. Enligt min tolkning betyder täckning i texten att rubriken är adekvat för påståenden som görs i texten och/eller sammanfattar texten.
Frågan som avslöjar sändarsignaler i specialfallet om täckning i texten lyder:
- Har rubriken täckning i texten?
Specialfallet osanning
Ett annat fall som kräver tolkning är ifall texten innehåller osanning. Eftersom det är förenat med betydande svårigheter, och arbetsinsatser, att jämföra texter med verkligheten för att avgöra vad som är sant och falskt, har jag valt att begränsa mig till att jämföra med det omgivande innehållet. När jag mäter om innehåll är faktiskt betyder osanning att: påståenden som visar sig falska eller rykten som visar sig falska enligt vad som uppges på annan plats i texten eller i det aktuella mediet. Med osanning menas också falsifierade citat. En rubrik blir osann om den innehåller citat som ej återfinns i den text som rubriken hör till. Frågan om sändarsignaler lyder:
- Innehåller rubrik, ingress eller bildtexter osanning?
Slutord
Inom nyhetsjournalistiken är det en beprövad teknik att referera åsikter, antaganden, värderingar och liknande till källor. Om det görs på ett korrekt sätt blir vissa texter som innehåller modalitetsmarkörer faktiska. Det gäller när modalitetsmarkörer är placerade i ”källans text”.
Slutligen vill jag påpeka att språkvetare också graderar modalitet, till exempel så att faktiskt görs till en ytterlighet, osanning till den andra och att det däremellan finns olika grad av modalitet beroende på uttryckssätt. Jag har valt att enbart mäta om sändarsignaler förekommer och i hur stor omfattning de förekommer.
Ann-Sofi Swahn