Sändarsignaler stör SvD-journalist

By Ann-Sofi on december 02, 2009
Posted in Journalister, Sändarsignaler | No Comments »

Klas Andersson på SvD har skrivit en krönika som gjorde mig glad.

Äntligen en journalist som reagerar på värdeomdömen i texter på ett sätt som liknar mitt. Han tar upp hur journalister med hjälp av värdeladdade ord ger omdömen i texterna.

”Låt oss slippa värdeomdömena även i börstexter” skrev han i Näringsliv i november.

Det han ger exempel på är sändarsignaler som gör sanningshalten mindre säker.

Min uppsats visar hur journalister använder sådana sändarsignaler eller modalitet som det också kallas. Det fungerar som ett sätt för den som skriver att kommentera innehållet i texten.

Nyhetsbyrån som skriver rubriken ”bra start väntas på börsdagen” är ett exempel på en sändarsignal som kommentar innehållet., är ett exempel som Klas Andersson tar upp.

Om det är bra beror på vem som läser, skriver han.

Exemplet innehåller också spekulation vilket är en annan slags sändarsignal som är vanlig. Av alla nyhetsartiklar som jag har studerat och mätt innehåller 52  procent spekulation.

”Glädjeskutt” är ett tredje exempel ur SvD krönikan. Att välja värdeladdade ord är ytterligare ett sätt att kommentera ett innehåll.

Journalister gör sanningshalten mindre säker

By Ann-Sofi on september 09, 2009
Posted in Journalister, Sändarsignaler | No Comments »

Min uppsats bevisar att vissa texter triggar igång journalister att ge ifrån sig sändarsignaler. Det gör sanningshalten i innehållet mindre säker.

När innehållet i texten handlade om konsekvenser av fågelinfluensan visade det sig att journalister använde sändarsignaler i större omfattning än i andra texter. Det fanns ett tydligt samband mellan texter om konsekvenser och att rubriken saknade täckning i texten. Funktionen för en nyhetstext är att den ska läsas snabbt, för att sedan bli ersatt av en ny text. Under en lång tid tragglade jag med en mängd texter i ämnet fågelinfluensa och kunde i detalj se brister i texterna. För en vanlig tidningsläsare går det snabbt att läsa. Det är orimligt att begära att en prenumerant ska läsa en text på samma sätt som en forskare.

I olika sammanhang kan man höra bildade personer uttrycka sin oro för att grupper som inte har samma medievanor som de själva går miste om kunskaper om de inte läser morgontidningar. Min uppfattning är dock att texter som är halvfaktiska gör att läsare får en felaktig uppfattning om fakta – också när de publiceras i medier med varumärken som signalerar kvalitet och seriositet.

Jag hoppas att min forskning bidrar till att journalister blir mer kunniga om vad som gör en text faktisk, och också bidrar till att läsare lär sig avkoda texter så att de ser vad som är faktiskt bakom sändarsignalerna.

Välkommen till SvartaSvanen.se

By Ann-Sofi on september 06, 2009
Posted in SvartaSvanen | 1 Comment »

På sajten Svarta Svanen.se kan ni ta del av min magisteruppsats i journalistikvetenskap: Den halvfaktiska bevakningen av fågelinfluensan. Osanna, manipulerade, faktiska och ickefaktiska artiklar i Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets bevakning av fågelinfluensan 2004-2006. I den bevisar jag att nyhetsbevakningen av fågelinfluensan har ett innehåll som är halvfaktiskt.

Vad menas då med halvfaktiskt?

Ett faktiskt yttrande utmärks av att journalisten beskriver det som har hänt som det har hänt. Innehållet blir halvfaktiskt när journalister blandar faktiska påståenden med tekniker som gör att sanningshalten i nyhetsbevakningen blir mindre säker. Då använder de sändarsignaler som kommenterar innehållet och markerar journalistens attityd. Exempel på sådana sändarsignaler är:

1. Tidningar skriver många istället för en siffra.
2. Tidningar skriver om sådant som kan komma att hända istället för det som har hänt.
3. Journalister väljer mindre sanna rubriker beroende av vilken vinkel de valt.

Journalistikens legitimitet utgår från att texter ska vara faktiska. När hälften av innehållet som publiceras i välrenommerade dagstidningar har ett innehåll vars sanningshalt är mindre säker urholkas denna legitimitet. För läsare som förlitar sig på vad som står i dessa tidningar blir konsekvensen att de inte är så välinformerade som de själva tror.

Reklambranschen sa förr att man vet att hälften av reklamen är bortkastad – problemet var bara att man inte visste vilken halva det var. Idag finns dock mätmetoder som gör att varumärken kan försäkra sig om att reklamen fungerar.

Min uppsats introducerar ett sätt att avgöra i vilken grad journalistiken är faktisk. Den finns i sin helhet under fliken magisteruppsats.

Här på Svarta Svanen kommer jag att skriva om förbisedda fakta och uppgifter.

Där finns stim av frågor, ämnen och företeelser som förbises på offentliga arenor. De frågorna ignoreras av dem som är upptagna av mediespektakel och av det förväntade och korrekta. Det gör att deras förutsägelser ofta slår fel.

På Svarta Svanen håller vi oss till fakta, och gör annorlunda förutsägelser.

Välkommen!